Behöver jag ens säga att jag saknar min gamla kropp?
Jag vill kunna ta på mig strumporna utan att behöva gå in i slagsmål med dom.
Jag vill kunna andas som folk, inte flåsa om en häst och knappt få in någon luft.
Jag vill kunna smala in mig och inte riva ner allt med min mage som bara är ivägen och är otymplig.
Kunna ta en promenad, eller bara kunna ta mig ut ut soffan.
Jag vill att vätskan ska försvinna ifrån min kropp.

Jag saknar min vardag helt enkelt!
/kn