Jag kan inte förstå att dagistiden är inne alltså. Här sitter jag och lapar kaffe medans Walle är ute och leker med fröken och sina nya kamrater. Medans jag...ja tittar på..inomhus och dricker mitt jävla kaffe. Fan va sjukt. 

Tänk er, att en dag, kommer Walle att klara sig själv, utan mig eller fröken. Han kommer laga sin egen mat, tanka sin egna bil, tjäna sina egna pengar och bo i sin egen bostad. Men alltså va(?) där vill jag ju inte vara än, tiden går ju så fort så nu jävlar ska jag ta vara på tiden. Framtiden skrämmer mig. Kommer bli en ensam mamma känns de som. Haha.